Sofia Hedström

I vardagen är det väldigt, väldigt lätt att glömma bort hur lycklig man är. Speciellt på veckodagar. Vardagen för mig och min familj kan vara väldigt stressfylld. Min syster Allis kräver oändligt mycket uppmärksamhet och jag antar att jag och min bror Philip ibland inte beter oss som de 15 respektive 21åriga barn vi faktiskt är. Dessutom arbetar både mamma och pappa i Stockholm vilket gör att de tvingas pendla fram och tillbaka jämt och ständigt, och lägger man på träningspass, matlagning, städning och allt som livet innebär så har vi en komplett arbetsvecka för familjen Hedström. Därför blir det ofta mycket irritationer, mycket gnäll och väldigt sura miner då och då, vilket säkert händer i varenda hushåll. Det har vid vissa tillfällen fått mig att längta till "friheten" som kommer med att flytta hemifrån, friheten från mor och far, friheten från skolan, frieten från allt. Ibland blir visioner väldigt sagolika.

Trots mina dagsdrömmar har verkligheten alltid hunnit ikapp, och varje gång har den fått mig att inse att det kanske inte är så dumt här hemma ändå.

Min mamma är verkligen one of a kind. Trots humörsvängningarna, trots allt tjat på städning (vilket jag egentligen vet att jag borde lyssna mer på) och trots alla småtjafs som försiggår relativt mycket här hemma, så är det oftast hon som tar sig i kragen och lyfter upp oss alla till den bättre nivån igen. Hon är alltid, och då menar jag verkligen alltid, tillgänglig när jag behöver råd, tröst, you name it. Alltid. Hon uppmuntrar mig till plugg, träning, att stå för mig själv och för den jag är. Dessutom gör hon på samma gång detsamma gentemot Philip och Allis, vilket gör att vi alla känner oss otroligt älskade och betydelsefulla.

Jag har läst så många mors dagtexter och tänkt att "shit vad mesigt, varför säger de inte bara det här direkt till deras mamma istället för att skriva värsta novellen på facebook/bloggen/whatever". Nu vet jag varför. Eller jag tror mig i alla fall veta varför. De vill visa världen vilken kickass mamma de har, precis som jag gjorde nu.

Jag älskar dig, finaste mamma. Siempre. Du är en verklig förebild för både mig och mina syskon. Tack för allt.

ESC 2013 SWEDEN!

Det är hon så värd, känns som om hon var den enda av tjejerna (exklusive de ryska gummorna) som varken hade provocerande kläder eller annat "hjälpmedel" för att förstärka låten, utan det var bara hon själv, hennes röst, hennes dans och självklart hennes fantastiska danspartner. Grattis Loreen!

Kändes också bra att mitt blivande land Belgien gav oss en 12a. Jag satt där och predikade hur jag absolut inte tänkte flytta mitt ass till Belgien om de svek oss nu. Lyckligtsvis så gjorde de inte det! Så nu blir det i alla fall Eurovision i Sverige nästa år, och jag har gjort en deal med Nora att jag ska komma upp hit dagen till ära om vi bara lyckas hitta biljetter!

Idag tänkte jag sola och plugga. Händelserik dag alltså. Funderar dock på att ta bussen till Järlåsa för att få lite sällskap. Vi får se!

Yes, nu blir det frukost med mina fina farföräldrar och Allis. Fick ett mejl tidigt imorse (dvs 2-3tiden) från mor som sa att de nu är framme i Tampa. Avundsjuk. Hej!

Igår var utmattande. Biologiprov, inlämningsuppgifter och till råga på det barnvakt till en missnöjd lillasyster. Men jag klarade det! Provet var lite klurigt med många frågor, men går det som jag hoppas så kammar jag möjligen hem ett MVG. Det är svårt att veta med betyg, dessvärre.

När jag kom hem kollapsade jag i sisådär 1 1/5h i soffan, vilket var sjukt skönt. Det är penicillinet och mitt låga järnvärde som gör mig så galet trött där runt 15-16tiden, och då vill jag bara sova i all evighet känns det som.

Men idag är jag pigg! Dessutom for mor & far till flygplatsen runt åttatiden, så nu blir jag, Allis, Philip och farmor och farfar som kommit ner ensamma i två hela veckor när de lyckliga tu semestrar i Florida och hälsar på våra vänner. Avundsjuk är jag såklart, men hade jag följt med så hade jag ju missat balen som tar plats nu i veckan!

Jag har redan valt ut klänning och skor, till och med bokat frisör. Vet inte om det är nödvändigt för en bal i nian, men det kändes rätt helt enkelt. Simon har jag sett till att han köpt röd matchande fluga till min helröda långklänning och dessutom hoppas jag innerligt på att han ska ha röda hänglsen till också (det är ju så himmelskt snyggt). Egentligen borde jag kanske valt pastellfärger nu när det är vår och allt, men rött kändes bara så bra. Det passar till mitt nyfärgade hår, som gör mig en aning blekare (och blek hy kan ju också vara snyggt till rött om man matchar bra) och Simon med sitt blonda hår skulle vara så stilig. Så idag blir det att försöka suga åt mig så mycket sol som möjligt- jag ska ju inte vara för blek i alla fall- och ta en sväng förbi Gränby centrum för att köpa lite nödvändiga produkter. Träna får jag inte göra än vilket gör mig oändligt frustrerad och lite småirriterad men en långpromenad fungerar ju i för sig också.

Har jag tur så kanske jag får sällskap av min fina Nora nu i helgen också, ska göra mitt bästa för att flörta hit henne. Annars är största prioriteterna plugg och sol nu i helgen, och med lite Eurovision på det så kan det inte bli bättre!

Känns konstigt, det här med blogg. Första inlägget och allt, måste vara något stort ändå!

Ironisk är situationen, dessvärre. För ett halvår sedan satt jag i samma stol, framför samma mac och fnös åt ordet blogg. Nu har jag skapat en själv. Hur är röda linjen på en skala 1-10?

Måste dock erkänna att jag blev frestad. Tänk att få förmånen att vara hur självcentrerad man vill utan att någon bryr sig? Här kan jag skriva om det jag känner för utan att någon kommer ifrågasätta mina uttalanden och säga att de inte är politiskt korrekta eller någon sådan bullshit. Para-fucking-dise.

Jaja, new topic.

Sitter här med ett gigantiskt äpple - not even kidding, största jag sett - och ett papper med alla ämnen som jag kommer kunna ha under första året på S:t John's. De är många, och valen är svåra. Jag har blivit tillsagd att skicka tillbaka pappret med kryss vid ämnena jag valt innan den 25e. Alltså fredag. Jesus Christ, har inte ens börjat.

Apropå fredag så har jag ett klurigt biologiprov att plugga till som är just på fredag. Men things-to-do-listan slutar knappast där. Lägg till svenskauppsats, biologiuppgift, teknikuppgift och spanskauppgift så har vi en komplett lista för stackars Sofia att göra. På en och en halv dag. Tack gode gud att jag är sjuk i alla fall. Så nu ska jag hugga in i pluggandet och om en dryg timme blir det paus för matlagning. Efter det lite mer plugg, och sedan ska jag sannerligen belönas med té, för jag har ingen Simon här som kan säga hur fucking bra jag är. På att plugga, that is. Typ.